Home-safe and sound...

Oj oj oj vilka annorlunda dagar... Jag som inte alls är van vid sjukhusmiljö har spenderat timmar där-o jag klarade det galant:D O visst oroar man sig mkt mer än man behöver ofta?! Kom in igår fm-fina Åsa(-läkare med barn hos mig)Hon bad en bön för mig i bilen innan jag gick in med lite tårar i ögonen, jag var såklart mkt orolig... Hade jag inte varit knasig o druckit proviva o kaffe på morgonen så hade op skett direkt:/ Men istället fick jag vänta i flera timmar på britsen, med nålar o senare även stesolid-lugnande o smärtstillande. Sen kom narkos läkaren o jag rullades in mot op-rummet. Jättetrevlig narkospersonal-betyder mkt! Fick andas i en mask, blev jätteyr, sen sprutas narkos in, o allt går mkt snabbt, jag vaknade o frågade om de skulle börja nu?:D Men allt var klart o jag överlycklig!!! Fick fika o Marisela o Angie kom o höll mig sällskap:) Sköterskorna var nog överraskade över hur snabbt jag piggnade till o kunde gå själv. Åkte med Marisela hemåt-vi käkade BK på vägen hem, var såå hungrig efter 2 dgr med mkt lite mat!Sen hemma yr o trött... Somnade rätt tidigt... Nu hemma o vilar-hämtat ut penicillin-2st, kan inte dricka på minst 7 dgr-buhuuu, midsommar o allt:/ Men jag är såå tacksam över att må bra!:) Alla ytliga/löjliga ting kommer i sista hand-Hälsan är nyckeln till sann lycka!<3 Tack alla fina vänner som stöttat mig! Becca